djur

Animal

Sueco

Substantivo

djur, neutro

  1. (zoologia) animal

Declinação
    Substantivo neutro do 5º grupo (-s/-)
Caso Singular Plural
Indefinido Definido Indefinido Definido
Nominativo djur djuret djur djuren
Genitivo djurs djurets djurs djurens

Verbetes derivados
    Termos derivados de djur
  • boskapsdjur
  • husdjur
  • djurart
  • djurbestånd
  • djurexperiment
  • djurfoder
  • djurförsök
  • djurgård
  • djurhållare
  • djurhållning
  • djurisk
  • djurklinik
  • djurkretsen
  • djurpark
  • djurplågare
  • djurplågeri
  • djurpark
  • djurriket
  • djurrätt
  • djurrättsaktivist
  • djursjukdom
  • djurskydd
  • djurskötare
  • djurtransport
  • djurvän
  • djurvärld
  • djurägare
  • djursjukhus
  • däggdjur
  • husdjur
  • kräldjur
  • lodjur
  • rådjur
  • vilddjur

Etimologia
Do nórdico antigo dýr, pelo sueco antigo diur.

Cognatos
    Cognatos de dýr

Pronúncia
Áudio: "et djur" fonte ?

No Wikcionário
  • människa
  • varelse
  • växt
  • villebråd

Referências
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.